Vi har 15 landlevende rovpattedyr i Norge. Enkelte av dem, som ulven og gaupa, er sky og et sjeldent syn. Andre arter er vanligere å møte, både grevling og rødrev er vanlige innslag i byene.

Felles for alle rovdyr er at de lever av andre dyr. Derfor har de utviklet sanser og fysiske trekk tilpasset et liv som jeger. Godt syn, en velutviklet luktesans, skarpe klør og rovtenner som kan drepe og skjære kjøtt er typiske kjennetegn.

Flere av rovdyrene er imidlertid altetende, eller omnivore som det kalles. Bjørnen spiser for eksempel både bær og plantekost i tillegg til kjøtt, og både rev og grevlingen spiser nedfallsfrukt og korn. Rovdyr som lever i byområder livnærer seg også av søppel og avfall fra mennesker.

Slik tolker du dyrespor

Det er mye informasjon å lese ut fra dyrespor og etterlatenskaper. Alle artene har særegne fotavtrykk, og med litt trening er det mulig å lese ut fra avtrykket hvem som har vært her.

Finner du en hodeskalle kan du bestemme hvilken art den stammer fra ut i fra kraniets form og størrelse, og tennenes antall og plassering.

Tannformler

Alle dyr har et artstypisk tannsett. Tenner varierer i form og plassering hos de ulike pattedyrgruppene og i den forbindelse benyttes begrepet tannformel. Tannformelen er et uttrykk for tannsettet og gjengis som en brøk der tallene i telleren står for tennene i den ene overkjevehalvdelen, og tallene i nevneren tennene i en underkjevehalvdel. Tannformelen til rødrev er:

${3,1,4,2\over 3,1,4,3} = 42$

Dette betyr at når en regner tennene forfra og bakover, og sier at venstre side av brøken representerer fortennene, så har rødreven i overkjeven 3 fortenner, 1 hjørnetann, 4 forkinntenner og 2 kinntenner. Underkjeven har tilsvarende antall bortsett fra at det der er en ekstra kinntann. I og med at tannformelen bare representerer den ene kjevehalvdelen må antallet tenner dobles, dvs. at (3+1+4+2)=10, (3+1+4+3)=11, og at antall tenner blir 10+11=21 x 2=42.

Nettsider med mer informasjon

Rovdata: www.rovdata.no

Scandlynx - det skandinaviske gaupeprosjektet: http://scandlynx.nina.no/

Skandulv - det skandinaviske ulveprosjektet: http://www.slu.se/skandulv

Kilder

Andersen R, Linnell JDC, Eide NE og Landa A (2005). Fjellrev i Norge 2005. Overvåkingsrapport. NINA Rapport 101. 21 s.

Andrén H, Linnell JDC, Liberg O, Ahlqvist P, Andersen R, Danell A, Franzen R, Kvam T, Odden J og Segerstrom P (2002). Estimating total lynx Lynx lynx population size from censuses of family groups. - Wildlife Biology 8. 299-306.

Andrén H, Linnell JDC, Liberg O, Andersen R, Danell A, Karlsson J, Odden J, Moa PF, Ahlqvist P, Kvam Y, Franzén F og Segerström P (2006). Survival rates and causes of mortality in Eurasian lynx (Lynx lynx) in multi-use landscapes. Biological Conservation 131: 23-32.

Angerbjörn A, Eide N, Dalén L, Elmhagen B, Hellström P, Ims R, Killengreen S, Landa A, Meijer T, Mela M, Niemimaa J, Norén K, Tannerfeldt M, Yoccoz N og Henttonen H (2013). Conservation in practice: replicated management actions on a large spatial scale. Journal of Applied Ecology 50: 59–67.

Anon (2014). Bestandsovervåking av gaupe i 2014. - Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia 1-2014. 31 s.

Anon (2014b). Bestandsovervåking av jerv i 2014 - Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia 2 - 2014. 31 s.

Aronsen Å og Eriksson P (1992). Dyrespor, og kunsten å spore. J.W. Cappelens Forlag a/s., Oslo. 271 s.

Aronson Å og Sand H (2004). Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren. S. 58‑66 i Jansson, G & Seiler C. (red.). Skogsvilt 3. Vilt och landskap i förändring. Almqvist & Wiksell.

Basille M, Herfindal I, Santin-Janin H, Linnell JDC, Odden J, Andersen R, Høgda KA og Gaillard J-M (2009). What shapes Eurasian lynx distribution in human dominated landscapes: selecting prey or avoiding people? Ecography 32: 683-691.

Bergmann CGLC (1847). Über die Verhältnisse der Wärmeökonomie der Thiere zu ihrer Grösse. Göttinger Studien (Göttingen) 3(1): 595‑708.

Bevanger K (1985). Utvikling av grevlingbestanden og utbredelse i Norge. Fauna 38: 120–131.

Bevanger K (2012). Norske Rovdyr. Cappelen Damm, Oslo. 208 s.

Bevanger K, Brøseth H, Johansen BS, Knutsen B, Olsen KV og Aarvak T (1996). Økologi og populasjonsbiologi hos europeisk grevling Meles meles L. i en urban-rural gradient i Sør-Trøndelag. NINA Fagrapport 23: 48 s.

Bevanger K og Brøseth H (1998). Body temperature changes in wild-living badgers Meles meles through the winter. Wildlife Biology 4: 97–101.

Bevanger K og Henriksen G (1995). The distributional history and present status of Amerikan mink (Mustela vison) in Norway. Annales Zoologici Fennici 32: 11–14.

Bevanger K og Lindström E (1995). Distributional history of the European badger (Meles meles) during the 20th century in Scandinavia. Annales Zooogici Fennici 32: 5–9.

Bevanger K og Ålbu Ø (1986). Mink Mustela vison i Norge. Økoforsk Utredning 6. 73 s.

Birks JDS (1981). Home range and territorial behaviour of the feral mink (Mustela vison Schreber) in Devon (Doktorgradsavhandling). University of Exeter.

Bjärvall A og Ullström S (1997). Pattedyr. Alle Europas arter i tekst og bilde. Cappelen felthåndbøker. J.W. Cappelen Forlag a.s., Oslo.

Bonesi L, Chanin P og Macdonald DW (2004). Competition between Eurasian otter Lutra lutra and Amerikan mink Mustela vison probed by niche shift. Oikos 106: 19‑26.

Breitenmoser-Würsten C, Zimmermann F, Stahl P, Vandel JM, Molinari-Jobin A, Molinari P, Capt S og Breitenmoser U (2007). Spatial and social stability of a Eurasian lynx Lynx lynx population: an assessment of 10 years of observation in the Jura Mountains. Wildlife Biology 13: 365-380.

Brinck C, Erlinge S og Sandell M (1983). Anal sac secretion in mustelids: A comparison. Journal of Chemical Ecology 9: 727–745.

Brøseth H, Bevanger K og Knutsen B (1997). Function of multiple badger Meles meles setts: distribution and utilisation. Wildlife Biology 3: 89–96.

Brøseth H, Flagstad Ø, Wärdig C, Johansson M og Ellegren H (2010). Large-scale non-invasive genetic monitoring of wolverines using scats reveals density dependent adult survival. Biological Conservation 143. 113-120.

Brøseth H, Knutsen B og Bevanger K (1997). Spatial organization and habitat utilization of badgers Meles meles: effects of food patch dispersion in the boreal forest of central Norway. Zeitschrift für Säugetierkunde 62: 12–22.

Brøseth H og Tovmo M (2014). Yngleregistreringer av jerv i Norge i 2014. NINA Rapport 1086. 20 s.

Brøseth H og Tovmo M (2014). Antall familiegrupper, bestandsestimat og bestandsutvikling for gaupe i Norge i 2014. NINA Rapport 1049. 19 s.

Collett R (1911-1912). Norges Pattedyr. H. Aschehoug & Co. (W. Nygaard), Kristiania. X+744 s.

Crump DR og Moors PJ (1985). Anal gland secretions of the stoat (Mustela erminea) and the ferret (Mustala putorius furo): Some additional thietane components. Journal of Chemical Ecology 8: 1037–1043.

Curry-Lindahl K (1958). Djurgeografi, populationsdynamik och nutida faunaförändringar. Ymer 78: 5-57.

Derocher AE, Andriashek D og Stirling I (1993). Terrestrial foraging by polar bears during the ice-free period in Western Hudson Bay.Arctic 46: 251–254.

Derocher AE, Andersen M og Wiig Ø (2005). Sexual dimorphism of polar bears. Journal of Mammalogy 86: 895–901.

Derocher AE og Wiig Ø (1999). Infanticide and cannibalism of juvenile polar bears (Ursus maritimus) in Svalbard. Arctic 52: 307–310.

Derocher AE, Wiig Ø og Andersen M (2002). Diet composition of polar bears in Svalbard and the western Barents Sea. Polar Biology 25: 448–452.

Derocher AE, Wiig Ø og Bangjord G (2000). Predation of Svalbard reindeer by polar bears. Polar Biology 23: 675.

van Dijk J (2008). Wolverine foraging strategies in a multiple-use landscape. PhD Thesis, University of Science and Technology, Trondheim, Norway.

Dunstone N (1993). The mink. T. & A.D. Poyser, London. 232 s.

Edwards CJ, Suchard MA, Lemey P, Welch JJ, Barnes I, Fulton TL, Barnett R, O'Connell TC, Coxon P, Monaghan N, Valdiosera CE, Lorenzen ED, Willerslev E, Baryshnikov GF, Rambaut A, Thomas MG, Bradley DG & Shapiro B (2011). Ancient hybridization and an Irish origin for the modern polar bear matriline. Current Biology 21: 1251. doi:10.1016/j.cub.2011.05.058

Eide NE, Flagstad Ø, Andersen R og Landa A (2011). Fjellrev i Norge 2010. Resultater fra det nasjonale overvåkingsprogrammet på fjellrev. - NINA Rapport 628. 48 s.

Eide NE, Andersen R, Elmhagen B, Linnell J, Sandal T, Dalén L, Angerbjörn A, Hellström P og Landa A (2005). En veileder til overvåking av fjellrevbestanden, tolkning av spor og sportegn, skille mellom fjellrev, rødrev og rømt oppdrettsrev. NINA Temahefte 29. 28 s.

Eide NE, Eid PM, Prestrud P og Swenson, JE (2005). Dietary responses of arctic foxes Alopex lagopus to changing prey availability across an arctic landscape. Wildlife Biology 11: 109–121.

Eide NE, Jepsen JU og Prestrud P (2004). Spatial organization of reproductive Arctic foxes Alopex lagopus: responses to changes in spatial and temporal availability of prey. Journal of Animal Ecology 73: 1056–1068.

Eide NE, Stien A, Prestrud P, Yoccoz NG og Fuglei E (2012). Reproductive responses to spatial and temporal prey availability in a coastal Arctic fox population. Journal of Animal Ecology 81: 640-648.

Eide NE, Ulvund K, Flagstad Ø, Kleven O og Landa A (2013). Fjellrev i Norge 2013. Resultater fra det nasjonale overvåkingsprogrammet for fjellrev. NINA Rapport 992. 42 s.

Ekman S (1922). Djurvärldens Utbredningshistoria på Skandinaviska Halvön. Bonniers Förlag, Stockholm. 614 s.

Elmhagen B, Hersteinsson P, Norén K, Unnsteinsdottir ER og Angerbjörn A (2014). From breeding pairs to fox towns: The social organisation of arctic fox populations with stable and fluctuating availability of food. Polar Biology 37: 111-122.

Erlinge S (1974). Distribution, territoriality and numbers of the weasel Mustela nivalis in relation to prey abundance. Oikos 25: 308‑314.

Erlinge S (1975). Feeding habits of the weasel Mustela nivalis in relation to prey abundance. Oikos 26: 378-384.

Erlinge S, Sandell M og Brinck C (1982). Scent-marking and its territorial significance in stoats, Mustela erminea. Animal Behaviour 30: 811‑818.

Flagstad Ø, Balstad T, Johansson M, Eriksen LD, Wärdig C, Hagen M og Ellegren H (2009). DNA-analyser i overvåkingen av den norske ulvebestanden 2007‑2009. NINA Rapport 410. 19 s.

Flagstad Ø, Brøseth H, Gervasi V, Balstad T, Spets MH, Eriksen LB, Kleven O, Johansson M, Magnusson J og Ellegren H (2013). DNA-basert overvåking av den skandinaviske jervebestanden 2013. NINA Rapport 1008. 22 s.

Flagstad Ø, Hedmark E, Landa A, Brøseth H, Persson J, Andersen R, Segerström P og Ellegren H (2004). Colonization history and noninvasive monitoring of a re-established wolverine population. Conservation Biology 18: 676-688.

Flagstad Ø, Walker CW, Vilà C, Sundqvist A-K, Fernholm B, Hufthammar AK, Wiig Ø, Kojola I og Ellegren H (2003). Two centuries of the Scandinavian wolf population: patterns of genetic variability and migration during an era of dramatic decline. Molecular Ecology 12: 869‑880.

Fleming MA, Ostrander E og Cook JA (1999). Microsatellite markers for American mink (Mustela vison) and ermine (Mustela erminea). Molecular Ecology 8: 1352-1354.

Fuglei E, Stien A, Yoccoz NG, Ims RA, Eide NE, Prestrud P, Deplazes P og Oksanen A (2008). Spatial distribution of Echinococcus multilocularis, Svalbard, Norway. Emerging Infectious Diseases 14: 73–75.

Fuglei E, Øritsland NA og Prestrud P (2003). Local variation in arctic fox abundance on Svalbard, Norway. Polar Biology, 26, 93–98.

Gerell R (1975). Minkens anpassning i Sverige. Statens Naturvårdsverk PM 636: 1-75.

Gervasi V, Nilsen EB, Sand H, Panzacchi M, Rauset GR, Pedersen HC, Kindberg J, Wabakken P, Zimmermann B, Odden J, Liberg O, Swenson JE og Linnell JDC (2011). Predicting the potential demographic impact of predators on their prey: a comparative analysis of two carnivore–ungulate systems in Scandinavia. Journal of Animal Ecology. doi: 10.1111/j.1365-2656.2011.01928.x

Gervasi V, Odden J, Linnell JDC, Persson J, Andrén H og Brøseth H (2013). Re-evaluation of distance criteria for classification of lynx family groups in Scandinavia. NINA rapport 965. 32 s.

Gorman ML, Jenkins D og Harper RJ (1978). The anal scent sacs of the otter (Lutra lutra). Journal of Zoology 186: 463–474.

Hailer F, Kutschera VE, Hallstrom BM, Klassert D, Fain SR, Leonard JA, Arnason U og Janke A (2012). Nuclear genomic sequences reveal that polar bears are an old and distinct bear lineage. Science 336 (6079): 344.

Hall ER (1982). The mammals of North Amerika. II. Wiley, New York.

Hardeng G (1995). Sørlig snømus, Mustela nivalis vulgaris, i Østfold? Natur i Østfold 14: 55-57.

Hatler DF (1976). The coastal mink on Vancouver Island, British Columbia. PhD Thesis, University of British Columbia, Vancouver, Canada. 360 s.

Helldin JO (1998). Pine marten (Martes martes). Population limitation. PhD Thesis, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala.

Herfindal I, Linnell JDC, Odden J, Nilsen EB og Andersen R (2005). Prey density, environmental productivity and home-range size in the Eurasian lynx (Lynx lynx). Journal of Zoology 265: 63-71.

Hjortdal J, Dahl SO og Hufthammer AK (1993). Summer pelaged weasels in winter: Indication of winter reproduction. Fauna norvegica Serie A 14: 63-64.

Ims RA, Killengren S, Henden JA og Yoccoz NG (2007). Prosjekt ”Fjellrev i Finnmark”. Rapport for perioden 2004-2007. Institutt for Biologi, Universitet i Tromsø.

Inman RM, Magoun AJ, Persson J og Mattisson J (2012). The wolverine's niche: linking reproductive chronology, caching, competition, and climate. Journal of Mammalogy 93: 634-644.

Jedrzejewska B og Jedrzejewski W (1989). Seasonal surplus killing as hunting strategy of the weasel Mustela nivalis - test of a hypothesis. Acta Theriologica 34: 347-359.

Jedrzejewski W, Jedrzejewska B, Zub K og Nowakowski WK (2000). Activity patterns of radio-tracked weasels Mustela nivalis in Bialowieza national Park (E Poland). Annales Zoologici Fennici 37: 161-168.

Kauhala K (1992). Ecological characteristics of the raccoon dog in Finland (Doktorgradsavhandling). Finnish Game Research Institute, Game Division.

Kauhala K, Laukkanen P, Von Rege I og Kauhala K (1998). Summer food composition and food niche overlap of the raccoon dog, red fox and badger in Finland. Ecography 21: 457-463.

King CM (1989). The Natural History of Weasels & Stoats. Christopher Helm, London. UK. 253 s.

Kopatz A, Eiken HG, Hagen SB, Ruokonen M, Esparza-Salas R, Schregel J, Kojola I, Smith ME, Wartiaine I og Aspholm PE (2012). Connectivity and population subdivision at the fringe of a large brown bear (Ursus arctos) population in North Western Europe. Conservation Genetics 13: 681-692.

Kruuk H (1989). The social badger: ecology and behaviour of a group-living carnivore (Meles meles). Oxford University Press. Oxford; New York. 155 s.

Kruuk H (1992). Scent marking by otters (Lutra lutra): signaling the use of resources. Behavioural Ecology 3: 133-140.

Kålås JA, Viken Å, Henriksen S og Skjelseth S (red.). 2010. Norsk rødliste for arter 2010. Artsdatabanken, Norge.

Landa A, Strand O, Linell JDC og Skogland T (1998). Home-range sizes and altitude selection for arctic foxes and wolverines in an alpine environment. Canadian Journal of Zoology 76: 448–457.

Landa A, Strand O, Swenson JE og Skogland T (1997). Wolverines and their prey in southern Norway. Canadian Journal of Zoology 75: 1292-1299.

Landa A, Ulvund K, Eide NE, Flagstad O, Meås R, Andersen R og Thierry AM (2014). Avlsprogrammet for fjellrev. Årsrapport 2013. NINA Rapport 1154. 96 s.

Lande US, Linnell JDC, Herfindal I, Salvatori V, Brøseth H, Andersen R, Odden J, Andrén H, Karlsson J, Willebrand T, Persson J, Landa A, May R, Dahle B og Swenson JE (2003). Potensielle leveområder for store rovdyr i Skandinavia: GIS - analyser på et økoregionalt nivå. NINA Fagrapport 64. 31 s.

Liberg O, Andrén H, Pedersen HC, Sand H, Sejberg D, Wabakken P, Åkesson M og Bensch S (2005). Severe inbreeding depression in a wild wolf (Canis lupus) population. Biology Letters, London. March 22: 17–20.

Liberg O, Sand H, Wabakken P og Pedersen HC (2008). Dödlighet och illegal jakt i den skandinaviska vargstammen. Viltskadecenter, Rapport nr. 1. 42 s.

Liberg O, Sand H, Forslund P, Laikre L, Ryman N, Åkesson M og Bensch S (2009). Förslag till åtgärder för att stärka den genetiska situationen för den svenska vargstammen. Redovisning av regeringsuppdrag (Dnr 429-8585-08). Rapport fra Naturvårdsverket.

Lindqvist C (2012). Polar and brown bear genomes reveal ancient admixture and demographic footprints of past climate change. Proceedings of the National Academy of Sciences 109 (36): E2382.

Lindqvist C, Schuster SC, Sun Y, Talbot SL, Qi J, Ratan A, Tomsho LP, Kasson L, Zeyl E, Aars J, Miller W, Ingolfsson O, Bachmann L, Wiig O (2010). Complete mitochondrial genome of a Pleistocene jawbone unveils the origin of polar bear. Proceedings of the National Academy of Sciences 107 (11): 5053.

Linnell JDC, Andrén H, Odden J, Liberg O og Andersen R (2001). Home range size and choice of management strategy for lynx in Scandinavia. Environmental Management 27: 869-879.

Linnell JDC og Bjerke T (red.) (2002). Frykten for ulven. En tverrfaglig utreding. NINA Oppdragsmelding 722. 110 s.

Linnell JDC, Landa A, Andersen R, Strand O, Eide N, van Dijk J og May R (2004). Captive breeding, population supplementation and reintroduction as tools to conserve endangered arctic fox populations in Norway: Detailed proposal and progress 2001-2004. NINA Oppdragsmelding 825. 22 s.

Linnell JDC, Odden J, Andrén H, Liberg O, Andersen R, Moa P, Kvam T, Brøseth H, Segerstrom P, Ahlqvist P, Schmidt K, Jedrzejewski W og Okarma H (2007). Distance rules for minimum counts of Eurasian lynx Lynx lynx family groups under different ecological conditions. Wildlife Biology 13: 447-455.

Linnell JDC, Strand O og Landa A (1999). Use of dens by red Vulpes vulpes and arctic Alopex lagopus foxes in alpine environments: Can inter-specific competition explain the non-recovery of Norwegian arctic fox populations? Wildlife Biology 5: 167–176.

Lodé T (1996). Polecat predation on frogs and toads at breeding sites in western France. Ethology Ecology & Evolution 8: 115–124.

Lodé T (1999). Time budget as related to feeding tactics of European polecat Mustela putorius. Behavioural Processes 47: 11–18.

Lønø O (1957). Om isbjørnen. Fauna 10: 65-78.

MacDonald D (red.) (2001). The new encyclopaedia of mammals. Oxford University Press, Oxford. 930 s.

Mattisson J, Andrén H, Persson P og Segerström P (2011). Influence of intraguild interactions on resource use by wolverines and Eurasian lynx. Journal of Mammalogy 92: 1321-1330.

Mattisson J, Persson J, Andrén H og Segerström P (2011). Temporal and spatial interactions between an obligate predator, the Eurasian lynx (Lynx lynx), and a facultative scavenger, the wolverine (Gulo gulo). Canadian Journal of Zoology 89: 79-89.

May R (2007). Spatial Ecology of Wolverines in Scandinavia (Doktorgradsavhandling). University of Science and Technology, Trondheim, Norway.

May R, Gorini L, van Dijk J, Brøseth H, Linnell JDC og Landa A (2012). Habitat characteristics associated with wolverine den sites in Norwegian multiple-use landscapes. Journal of Zoology 287: 195-204. DOI:10.1111/j.1469-7998.2012.00907.x

May R, van Dijk J, Andersen R og Landa A (2009). Wolverines in a Changing World. Final report of the Norwegian Wolverine Project 2003-2007. NINA Rapport 434. 43 s.

May R, van Dijk J, Landa A, Roy Andersen, Reidar Andersen (2010). Spatio-temporal ranging behaviour and its relevance to foraging strategies in wide-ranging wolverines. Ecological Modelling 221: 936–943.

May RF, van Dijk J, Wabakken P, Swenson JE, Linnell JDC, Zimmermann B, Odden J, Pedersen HC, Andersen R og Landa AM (2008). Habitat differentiation within the large-carnivore community of Norway’s multiple-use landscapes. Journal of Applied Ecology 45: 1382-1391.

Miller W, Schuster SC, Welch AJ, Ratan A, Bedoya-Reina OC, Zhao F, Kim HL, Burhans RC, Drautz DI, Wittekindt NE, Tomsho LP, Ibarra-Laclette E, Herrera-Estrella L, Peacock E, Farley S, Sage GK, Rode K, Obbard M, Montiel R, Bachmann L, Ingolfsson O, Aars J, Mailund T, Wiig O, Talbot SL og Lindqvist C (2012). Polar and brown bear genomes reveal ancient admixture and demographic footprints of past climate change. Proceedings of the National Academy of Sciences 109 (36): E2382.

Neal E og Cheeseman C (1996). Badgers. T. & A.D. Poyser, London. 271 s.

Nilsen EB, Linnell JDC, Odden J og Andersen R (2009). Climate, season, and social status modulate the functional response of an efficient stalking predator: the Eurasian lynx. Journal of Animal Ecology 78: 741-751.

Nordström M, Högmander J, Nummelin J, Laine J, Laanetu N og Korpimäki E (2003). Effects of feral mink removal on seabirds, waders and passerines on small islands in the Baltic Sea. Biological Conservation 109: 359-368.

Norén K, Carmichael L, Fuglei E, Eide NE, Hersteinsson P og Angerbjörn A (2011). Pulses of movement across the sea ice – population connectivity and temporal genetic structure in the Arctic fox. Oecologia 166: 973–984.

Odden J, Linnell JDC og Andersen R (2006). Diet of Eurasian lynx, Lynx lynx, in the boreal forest of southeastern Norway: the relative importance of livestock and hares at low roe deer density. European Journal of Wildlife Research 52: 237-244.

Pagano AA (2012). Long-distance swimming by polar bears (Ursus maritimus) of the southern Beaufort Sea during years of extensive open water. Canadian Journal of Zoology 90: 663–676.

Pedersen HC, Wabakken P, Arnemo JM, Brainerd SM, Brøseth H, Gundersen H, Hjeljord O, Liberg O, Sand H, Solberg EJ, Storaas T, Strømseth TH, Wam H og Zimmermann B (2005). Rovvilt og Samfunn (RoSa). Det skandinaviske ulveprosjektet - SKANDULV. Oversikt over gjennomførte aktiviteter i 2000-2004. NINA Rapport 117. 78 s.

Persson J (2005). Female wolverine (Gulo gulo) reproduction: reproductive costs and winter food availability. Canadian Journal of Zoology 83: 1453-1459.

Persson J og Brøseth H (2011). Järv i Skandinavien – status och utbredning 1996-2010. NINA Rapport 732. 39 s.

Persson J og Sand H 1998. Vargen. Viltet, ekologien och människan. Svenska Jägareförbundet. 128 s.

Persson J, Wedholm P og Segerström P (2010). Space use and territoriality of wolverines (Gulo gulo) in northern Scandinavia. European Journal of Wildlife Research 56: 49–57.

Rauset GR (2013). Life and death in wolverines (Doktogradsavhandling). Sveriges lantbruksuniversitet, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Uppsala.

Rosing-Asvid A (2006). The influence of climate variability on polar bear (Ursus maritimus) and ringed seal (Pusa hispida) population dynamics. Canadian Journal of Zoology 84: 357.

Sandell M (1985). Ecology and behaviour of the stoat Mustela erminea and a theory on delayed implantation (Doktorgradsavhandling). Department of Animal Ecology, University of Lund. Sweden. 115 s.

Schregel J, Kopatz A, Hagen SB, Brøseth H, Smith ME, Wikan S, Wartiainen I, Aspholm PE, Aspi J, Swenson JE, Makarova O, Polikarpova N, Schneider M, Knappskog PM, Ruokonen M, Kojola I, Tirronen KF, Danilov PI og Eiken HG (2012). Limited gene flow among brown bear populations in far Northern Europe? Genetic analysis of the east-west border population of the Pasvik Valley. Molecular Ecology 21: 3474-3488.

Selås V Johnsen BS og Eide NE (2010). Arctic fox Vulpes lagopus den use in relation to altitude and human infrastructure. Wildlife Biology 16: 107-112.

Selås V og Vik JO (2006). Possible impact of snow depth and ungulate carcasses on red fox (Vulpes vulpes) populations in Norway, 1897–1976. Journal of Zoology 269: 299-308.

Semb–Johansson A og Frislid,R (red.) (1990). Norges Dyr. Pattedyrene 1. J.W. Cappelen Forlag A.S, Oslo.

Shabadash SA og Zelikina TI (2004). The tail gland of canids. Biology Bulletin 31: 367–376. Translated from Izvestiya Akademii Nauk, Seriya Biologicheskaya, No. 4, 2004, pp. 447–458.

Skaare JU, Larsen HJR, Lie E, Bernhoft A, Derocher AE, Norstrom R, Ropstad E, Lunn NF og Wiig Ø (2002). Ecological risk assessment of persistent organic pollutants in the arctic. Toxicology: 181-182: 193–7.

Sleeman P (1989). Stoats and weasels, polecats and martens. Whittet Books, London.

Stirling I og Derocher AE (2007). Melting under pressure: The real scoop on climate warming and polar bears. The Wildlife Professional (Fall) 1: 24–27, 43.

Stirling I, Lunn NJ og Iacozza J (1999). Long-term trends in the population ecology of polar bears in Western Hudson Bay in relation to climatic change. Arctic 52: 294–306.

Stirling I og van Meurs R (2015). Longest recorded underwater dive by a polar bear. Polar Biology 25 March.

Storaas T, Pedersen S, Andreassen HP, Arnemo JM, Dötterer M, Eriksen A, Frugaard A, Gundersen H, Haug TA, Milner J, Maartmann E, Nicolaysen KB, Nilsen EB, Rønning H, Solberg EJ, Steinset OK, Strømseth OK, Wabakken P, Zimmermann B og Aalbu F (2008). Effekter av ulv på elgbestanden: da ulven kom og forsvant fra Koppangkjølen. Oppdragsrapport nr. 1. Høgskolen i Hedmark. 57 s.

Swenson JE, Arnemo JM, Bellemain E, Brunberg S, Dahle B, Drageset O-M, Hustad H, Katajisto J, Kindberg J, Nerheim E, Solberg KH, Segerström P, Støen O-G, Söderberg A og Zedrosser A 2005. Rovvilt og Samfunn (RoSa) - Det skandinaviske bjørneprosjektet. Oversikt over gjennomførte aktiviteter; Sluttrapport til Norges forskningsråd. NINA Rapport 31. 24 s.

Tobiassen C, Brøseth H, Bergsvåg M, Aarnes SG, Bakke BB, Hagen S og Eiken HG (2011). Populasjonsovervåkning av brunbjørn 2009-2012: DNA-analyse av prøver samlet i Norge i 2010. Bioforsk rapport 6 (49). 64 s.

Vilà C, Sundqvist A-K, Flagstad Ø, Seddon J, Björnerfeldt S, Kojola I, Casulli A, Sand H, Wabakken P og Ellegren H (2003). Rescue of a severely bottlenecked wolf (Canis lupus) population by a single immigrant. Proceedings of the Royal Society of London B Biological Sciences 270, 91–97.

Wabakken P, Sand H, Liberg O og Bjärvall A (2001). The recovery, distribution and population dynamics of wolves on the Scandinavian Peninsula, 1978–1998. Canadian Journal of Zoology 79: 710–725.

Wabakken P, Svensson L, Kojola I, Maartmann E, Thomas H, Strømseth TH, Flagstad Ø og Åkesson M (2014). Ulv i Skandinavia og Finland. Sluttrapport for bestandsovervåking av ulv vinteren 2013-2014. Høgskolen i Hedmark. Oppdragsrapport 11. 40 s.

Walker CW, Vila C, Landa A, Linden M og Ellegren H (2001). Genetic variation and population structure in Scandinavian wolverine (Gulo gulo) populations. Molecular Ecology 10: 53-65.

Walton KC (1977). Polecat. Ferret. I: Corbet GB og Southern HN (red.) The Handbook of British Mammals, 2. utg. Blackwell Scientific Publications, Oxford.

Wikan S (1983). Mårhund funnet død i Sør-Varanger - ny norsk pattedyrart. Fauna 36: 103.

Wikan S (1997). Norges tredje mårhund skutt i Pasvik. Fauna 50: 80–81.

Wikan S og Henriksen G (1991). Mårhund - ny art for Norge. Fauna 44: 210–213.

Wildhagen Aa (1949). Ilderen (Putorius putorius L.) i Norge. Naturen 73: 231–239.

Wollebæk A (1946). Litt om ilderen. Naturen 70: 253–254.

Aaris-Sørensen K (2009). Diversity and dynamics of the mammalian fauna in Denmark throughout the last glacial–interglacial cycle, 115–0 kyr BP. Fossils and Strata, No. 57: 1–59.

Åkesson M, Hedmark E, Liberg O og Svensson L (2013). Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram til 2012. Rapport på uppdrag av Naturvårdsverket. Grimsö forskningsstation.

Aarnes SG, Tobiassen C, Brøseth H, Spachmo B, Bakke BB, Hagen S og Eiken HG (2013). Populasjonsovervåkning av brunbjørn 2009-2012: DNA analyse av prøver samlet i Norge i 2012. Bioforsk rapport 47. 57 s.

Siden siteres som:

Bevanger K (2015). Rovpattedyr Carnivora. www.artsdatabanken.no/Pages/185066. Nedlastet <dag/måned/år>